Jag vill med dessa rader hylla dig som läser detta. Ni är inte många. Kanske fyra eller fem.

Mina bloggar är måhända långa, och egentligen är det andakter som varit publicerade, och nu fått ett andra liv. Det är ttela eller f.d Trollhättans tidning som har upplåtit plats.

Sporrad av denna framgång har dessa andakter också fått en plats i Radio Trollhättan med även bön och musik plus medarbetare.

Måhända blir det kortare inlägg i framtiden, men än så länge framhärdar jag.   

Blommor från Israel!  

Vårt sista hopp Gud! I en livshotande situation tror jag att de allra flesta ber en tyst bön. Även den ljumt kristne, kanske t.o.m ateisten.

Måhända blir det också så att en ny dörr öppnas och någon form av räddning inträffar, men vi kan inte kräva det . Nåden ligger hos Fadern  alternativt Jesus; Han som tog på sig våra synder och fungerar som vår räddare. Har vi nte trott förut är det viktigt att vi tror just då och i den stunden helt förbehållslöst.

I Gamla Testamentet frågade judarna vid ett tillfälle Gud efter Hans namn. Gud svarade då att de kan kalla honom "Jag Är". Min tolkning av detta blir; Han är alltid närvarande, men att det är i livets svåra situationer det blir tydligt. Tydligare ju mer troende man är.

Tro och hopp går hand i hand men det finns en skillnad. Tron bygger på fakta. För oss kristna handlar det i första hand om vad Jesus säger. För judiska bekännare handlar det enbart om Gud så som vi möter Honom i Gamla Testamentet.

Vad gäller hopp så behöver det inte handla om fakta. Att hoppas kan man göra hur eländigt det än ser ut och även om det inte finns några fakta eller något stöd utifrån. Det ter sig visst och sant att det sista om överger människan är hoppet. 

Vad är det då för vits med att vara kristen? Man kan ju leva så gott ändå. Det handlar ju bara om att vara smart och roa sig så gott det går. Varför krångla till det ?

Vi kristna vill också leva gott, men vi tror att detta livet bara är en försmak av vad som komma skall och att tron på Jesus är entrébiljetten till Himmelriket. Det Himmelrike som Han längtade till, och som inte innehåller någon ondska.

För att leva gott fordras det också att vi tar hänsyn till varandra, eller som Jesus säger:"Älska varandra så som jag älskat er!" Jesus talar också om de som tar ut sin lön redan i detta livet.

Tro hopp och kärlek. Är det så att de går hand i hand? Paulus kommenterar kärleken som bestående av tro, hopp och uthärdande. I sann kärlek finns det alltså även förmågan att lida, och alla tre ingredienserna skall vara maximala. Den ende person som klarat av detta i världshistorien är Jesus. För Honom handlade det om att Han tog på sig konsekvensen av allas våra skulder och synder. Han var utan skuld och ändå tog Han på sig lidandet.

Som ledare är Jesus för oss kristna optimal. Det är Honom vi bör se på och efterlikna.

Jesus varnade oss också för andra profeter. Det är bara genom Honom som Himmelrikets dörr öppnas.

I barndomens idylliska Kåhög fanns väl inga frestelser?

Jodå, visst fanns det, vi sjuåringar ville alltid hittta på någonting, så även denna sommardag på 40-talet, som jag ännu minns. 

Vi samlades som vanligt vid anslagstavlan.Denna dag hade jag en idé som gick ut på att vi skulle ta oss in på grannens tomt, där det växte röda vinbär, och förse oss efter behag. Förslaget accepterades och plötsligt var jag ledare för en liten grupp gossar, där några t.o.m var äldre än jag. Solen lyste och allt var frid och fröjd. Efter en liten promenad på en stig kunde vi smyga oss fram till vinbärsbuskarna. Jag minns än hur vackra de voro och hur fint de tog sig ut mot de mörka bladen. Så gott de smakade sedan. Det var bara en sak som oroade mig, det var Klason, fastighetsskötaren. Denne var en storväxt man som oftast gick klädd i blåställ och alltid var sysselsatt med något hantverk.

Plötsligt står denne man på andra sidan busken och undrar vad vi sysslade med. Snabbt var jag på benen och sprang inåt trädgården och förbi huset och mot en nedförsbacke. Problemet var dock att Klason var efter mig och hela tiden vann han på mig. I handen hade jag en öppnad hallonlemonad och det blev min räddning. Jag låtsades tappa flaskan och tog till tårarna. Klason blev troligen rörd och plockade upp flaskan och gav den till mig. Minns jag rätt bad han även om ursäkt.

Detta var mitt sätt att hentera en frestelse, men hur gjorde Jesus, min etiske ledare, när han blev frestad?

I Nya Testamentet Lukasevangeliet står det:

Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande, och ledd av Anden var han fyrtio dagar i öknen, där han sattes på prov av djävulen. Under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig. Då sade djävulen till honom: "Om du är Guds son, så befall stenen där att bli bröd." Jesus svarade: "Det står skrivet: Människan skall inte leva av bröd allena."

Djävulen förde honom då högt upp och lät honom se alla riken i världen och sade till honom: "Jag skall ge dig all denna makt  och härlighet, ty den har lagts i mina händer och jag kan ge den åt vem jag vill. Om du tillber mig skall allt detta bli ditt." Jesus svarade: "Det står skrivet: Herren din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka."

Djävulen förde honom sedan till Jerusalem och ställde honom högst upp på tempelmuren och sade: "Om du är Guds son, så kasta dig ner härifrån. Det står ju skrivet; Han skall befalla sina änglar att skydda dig, och: De skall lyfta dig på sina händer, så att du inte stöter din fot mot någon sten." Men Jesus svarade: "Det heter: Du skall inte sätta Herren din Gud, på prov."

När djävulen hade prövat honom på alla sätt, lämnade han honom för en tid.

 Gå ut och gör alla folk till mina lärjungar!

Redan som barn fick jag en kristen inskolning. Det handlade om söndagsskolan i Uddareds pingstkyrka. Några år senare gick jag tillsammans med mina kamrater i söndagsskola i Kåhög. Då blev det guldstjärnor i en bok. Bakom detta låg troligen mormor. mamma var måttligt intresserad och min far kände jag inte. Morfar tyckte nog att det var bra men han jobbade mest.

Som vuxen var det mycket annat som var roligt, men efter ett kraschat äktenskap blev det reflexion. Jag hade tur eller tumme med Gud, och så blev det ett nytt och nu lyckosamt äktenskap. Troligen därmed mitt intresse att veta vad Jesus och kristendomen står för.

I Matteus kapitel 28 står det: De elva lärjungarna begav sig till Galileen, till det berg dit Jesus hade bafallt dem attt gå. När de fick se honom där föll de ner och hyllade honom, men några tvivlade. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: "Åt mig har givits all makt i himmelen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud som som jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut."