Engagemang, vad är det för något?

Jo. det är ett franskt låneord med betydelse att helhjärtat gå in för något och att t.o.m "brinna" för det. I idrottsvärlden får jag ibland höra om ledare som brinner för sin uppgift.

Ibland stöter jag på någon som jag upplever som engagerad utöver det vanliga.

Härförleden åt jag tillsammans med några vänner på en golfrestaurant. När jag gick ut stod där en man på övningsgreenen och putte. Vädret var ju inte det bästa så jag började prata med honom. Jodå, han kämpade på och hade ett bra handikapp. Intressantast var att han hade gått ut på julafton helt ensam och gått sin runda.

Nyligen bjöd jag en granne på ett glas öl. Han berättade om sitt arbetsliv som startade som ekonom på en speditionsfirma på 1960-talet. Han var den ende som kunde engelska på avdelningen. Detta banade väg för ett jobb i London. Han sysslade med ett upplägg för rorofartyg. Det skötte han så väl att han fick jobb i USA, där han blev kvar i 23 år. Arbetsuppgiften var att skapa hamnar runt om i världen för att kunna ta emot stora containerfartyg. Trots tuffa arbetsuppgifter klarade han av att hålla ut i sitt äktenskap.

När jag läser Nya Testamentet så slås jag förstås av Jesus engagemang. Paulus engagemang är mindre känt men också imponerande. Först förföljer han judiska kristna, men i samband med att han miste synen i tre dagar, gjorde han helt om och blev en hängiven beundrare av Jesus Kristus. Han upplevde också ett stort stöd i sitt arbete som missionär. När umbärandena var som störst var hjälpen som närmast... 

Vem ber om förlåtelse idag?

Kort sagt - ingen! I dagspressen minns jag ingen. I TV möjligen Ebba BuschThor. På radion - ingen.

Jag får gå tillbaka ända till den tid då jag gick i realskolan. Då var det viktigt att be om förlåtelse. Gjorde man det inte kunde det handla om en fysisk bestraffning. Ändå kan jag tycka att det var det bästa med realskolan. Något värdefullt att bära med sig genom livet. Skall man ha ett toppjobb är det så viktigt med den etiska och moraliska känslan. 

Egentligen är det lätt att be om förlåtelse, fast det handlar förstås om att man är medveten om att man tillfogat någon skada, annars blir det knepigt. Begreppet förlåtelse bör ju inpräntas redan under barndomen. Har man syskon är det lätt att förstå vad det handlar om.

I min egen lilla värld kan jag sakna förlåtelsen om gamla vänner orsakar mig skada. Då kan det vara gott att få en sak ur världen med ett enkelt förlåt, och vice versa förstås. Komplicerat blir det förstås om motparten inte accepterar en ursäkt eller bön om förlåtelse.

I mina dagliga böner handlar det om förlåtlelse. Varför? Jo, av den enkla anledningen att Jesus, vår frälsare, poängterar att vi bör stå syndfria inför Fadern.

Mer om detta står att läsa om i Johannes kapitel 18...

Blomma till läsarna av min blogg