Ibland gör någon något som jag tycker är bra, t.o.m fantastiskt bra. Idag läser jag om far och son som jagar björn. Fadern råkar så illa ut, att han blir liggande under den argsinte björnen. Sonen springer då fram till björnen, och slår den i huvudet med knuten hand, så hårt han kan. Björnen ändrar då fokus och startar en attack mot sonen. Fadern hinner i detta läge få upp bössan, och kan avlossa ett dödande skott mot björnen. Sonen opererades senare för en handledsskada.

Så har vi dykaren som för länge sedan lagade en läckande oljeledning på Nordsjöns botten. Bra betalt förstås, men risken att förlora livet var inte oväsentlig. Det gick bra, tack och lov.

I Stockholms tunnelbana råkade en person illa ut. Han misshandlades och slängdes på spåret. Svårt medtagen var han ur stånd att resa sig upp. En observant person tog risken att framför ett framrullande tunnelbanetåg hjälpa honom upp på perrongen.

Dom här personerna är väl värda ett pris, men går det att hitta dem? All denna sekretess...