Kurt Olsson predikar i Socitetssalongen!

Först troddejag det var ett skämt, men hustrun hade letat efter en lämplig gudstjänst och det var detta vi fastnade för. Socitetssalongen ligger i Gustafsbergs natursköna omgivningar med närhet till både restaurang och bad.

Alltnog, vi tog oss med bil till gudstjänsten klockan 11. Vädret var ljuvligt med blå himmel och vacker grönska. Salongen var fräsch med kungliga målningar på väggarna. Den var också välfylld med en blandad åhörarskara på kanske hundra personer. Trängsel rådde på första bänken. Några högtalare elle mikrofoner såg jag inte till, däremot ett ordinärt piano och tillika en kvinnlig kantor.

Så uppenbarade sig Kurt Olsson iklädd svart prästdräkt. Hans tal fyllde salongen och teknik tedde sig överflödig. Han var vänligheten själv, och började med att gå runt och hälsa. Han tog alla vuxna i hand och glömde inte bort barnen. Han bröt också sin predikan för att hälsa på nyanlända. Alla blev inkluderade.

Själva gudstjänsten följde ett klassiskt mönster med psalmsång, som ljöd extra ljudligt och hjärtevärmande. Predikan handlade om andlig klarsyn.

Efteråt blev de kyrkkaffe och några ord med pastorn själv. Ja, pastor och pastor, Kurt Olsson är pensionerad kyrkoherde med ett förflutet som militär och polis. Kanske var det därför han kunde tala med ett självförtroende och myndighet parat med kanske kärlek? Eller var det hans gudstro som influerade.

Att bli sedd är viktigt och kanske än mer, känslan av att vara accepterad. Speciellt tror jag detta är betydelsefullt för de unga. Jesus betonade särskilt barnen. I Nya Testamentets Matteusevangelium står det:

Vid samma tillfälle kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Vem är störst i Himmelriket?"

Han kallade till sig ett barn och ställde det framför dem och sade: "Sannerligen, om ni inte omvänder er och blir som barnen, kommer ni aldrig in i Himmelriket. De som gör sig själva små som det här barnet är störst i Himmelriket. Och den som i mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot mig. 

Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänktes i havets djup. Ve dig värld med dina förförelser. Förförelserna måste ju komma, men ve den människa genom vilken de kommer.

Om din hand eller fot förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller ofärdig än att kastas i den eviga elden med händer och fötter i behåll. Om ditt öga förleder dig så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet enögd än att kastas i helvetets eld med båda ögonen i behåll.

Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske faders ansikte.