Lögn, vad är det? 

Ja, inget jag vill ägna mig åt. Det är så mycket lättare att tala sanning, för då behöver man inte tänka sig för. Fast problemet är, när man gjort något som är fel, att klara av  svårigheten att erkänna att man har felat.

Jag tror att jag ljög för mormor en gång då jag var sex år gammal och det stod en skål med godsaker i, inne i sovrummet. Jag skulle ju bara smaka på en enda, men plötsligt var den halvfull. Mormor kom in och undrade vem som tagit karamellerna. Det var så lätt att säga - inte var det jag. Fast jag förstod sedan att mormor inte trodde på mig, och det var det svåraste. Sedan dess har jag aldrig ljugit för henne.

Varför tar jag upp det här med lögn?

Jo, anledningen är en artikel jag läste i ttela. Det handlade om ett inbrott på ett vandrarhem där tjuven bestal ett par på deras personliga tillhörigheter. Makarna kunde efter en stund beskåda tjuven iklädd kvinnans träningsoverall och kallade på polis. Eftersom polisen dröjde fick de släppa tjuven. Tjuven kunde sedan gripas och efter DNA-spårning på en cigarettfimp åtalades han och dömdes.

Tro nu inte att han bad om ursäkt för sitt beteende, utan han kom med en lång och invecklad förklaring att det inte var han som stulit. Skulden lastade han över på en annan person.

Tjuven var f.ö villkorligt frigiven för tidigare stöld, och fick en straffpåföljd på åtta månader.

Det jag saknar i beskrivningen är, hänsyn taget till den uppenbara osannningen och lögnen.  

Då är jag mer nöjd med den beskrivning av lagtexten som jag finner i G.T Den lagtext jag syftar på är 10 Guds bud, som tycks räcka långt, kanske t.o.m längre än Sveriges Rikes Lag. I andra Moseboken 20 kapitlet kan lagtexten läsas...