Det går dåligt för Vladimir Putin. Ukraina har segervittring, eller så har de åtminstone en överraskande kämpaglöd. Vad skall den gode Vladimir göra?

Mitt svar är: Han bör förstås avsluta kriget så snabbt och ärofyllt som möjligt, men det kan ju vara så, att i brist på alternativ, så låter han det gå på sparlåga under lång tid.

Alternativet? Jo, det är att fokusera på något helt annat. Detta med "annat" menar jag är ekonomin. Rysslands bruttonationalprodukt är lika stor som Sveriges, Norges, Danmarks och Finlands ekonomi tillsammans. På denna BNP skall 196 miljoner rysssar leva. För vår del blir det för 27 miljoner skandinaver. Det är märkligt att ett land med så skral ekonomi ändå räknas som stormakt. Cirka 4% av Rysslands BNP går till försvaret. En siffra som även Ukraina har. för Sveriges del har vi bara avsatt en enda procent av BNP till försvaret, på senare tid.

Ett land som har tagit ett drastiskt grepp om ekonomin är El Salvador. El Salvador är ett fattigt land som domineras av en bondebefolkning. Barnen eller ungdomarna har dock varit kärleksfulla och företagsamma och tagit arbete i utlandet  samt skicka hem bidrag till föräldrarna. Då har man observerat att om ett barn skickar 1000 dollar till sina föräldrar så kommer endast 800 dollar fram. Bankerna tar således cirka 20 procent i avgifter. den nuvarande presidenten löste problemet genom att godkänna Bitcoin som betalningsmedel. Bitcoin tar endast cirka en procent i överföringsavgift. Föräldrarna  växlar sedan in summan i dollar som är det gängse betalningsmedlet i El Salvador.

Kanske något så drastidkt vore något för Vladimir. Det behövs småföretagsamhet  i rysk ekonomi. Nya tankar och idéer trivs i småföretagen. Tjänster av olika slag verkar vara nyckeln till framgång. Olja och gas i all ära, men det behövs något mer. Både löneskillnader och frihet. Att konkurrrera med Kina verkar vara dödfött, försprånget är för stort. Bondesmhället kan man. Det gäller att förädla produkterna.

Så kan han förstås pensionera sig, men han har många fiender, så livet blir nog inte så långt på den vägen. Så jag tror att han framhärdar.

Är även jag hans fiende? Jo, med så mycket lidande som han åstadkommit så får jag nog räkna mig dit. Vad kan jag då göra?  Ja, enligt Jesus Kristus skall man be för sina fiender. Så står det faktiskt i Matteus 5...

Nu har vi visat hänsyn till sjukvården under kanske två års tid, och i några månader har kriget i Ukraina upptagit våra tankar och känslor. Är det nog nu?

Sällan! Är man upptagen av att titta åt vänster, så kommer faran från höger. Den fara jag tänker på är SÄPO:s rapportering om de cirka 200 utvisningsfall som inte kan verkställas. Det är personer som kan utgöra en fara för rikets säkerhet. De kan arbeta för främmande makt, eller förbereda terrorbrott eller kanske något annat än mer ondsint.

Varför kan de inte utvisas?

Hos en del är pappren klara, men de utvisade lyckas fördröja utvisningen på olika sätt. Andra är inte önskvärda i sitt hemland och därför vägras de ett mottagande. Resten riskerar dödsstraff eller tortyr i sitt hemland och av humanitära skäl verkställs inte utvisningen.

Egentligen är det egendomligt, att i ett land där ofödda, oskyldiga barn som helt lagligt får aborteras, man plötsligt åberopar humanitära skäl inför en utvisning, för en person som utretts och befunnen både skyldig och farlig. Något av en logisk kullerbytta.

Skulle man kunna tänka sig att man respekterar det mottagande landets lagar, i stället för att sätta sig över dessa. Att skydda en brottsling tror jag inte anses vara rätt vare sig här eller där.

För egen del har jag svårt för att slå ihjäl något levande, undantag är irriterande småkryp som fästingar. Nyss hemkommen från landet har jag ikväll avlägsnat tre stycken via fästingsborttagare. Värre var det med att dekapitera en groda. Fast det ingick i utbildningen att bli läkare, så jag valde att offra grodan.

De ondsinta eller onda människorna tror jag, man mår bra av att hålla på avstånd. Att tala med dem kanske man är tvungen till, men att ingå avtal är inte att rekommendera.

Vännen Jesus hade ett uppdrag: Att efter 40 dagars fasta tala med djävulen. Hur han bar sig åt hittar du i Matteus fjärde kapitel...

Den effektivaste  lösningen för att uppnå fred mellan Ukraina och Ryssland tror jag är följande; att stänga av gasledningen i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland. Detta leder till ett rejält tapp för rysk ekonomi och sämre möjligheter för Ryssland att föra kriget mot Ukraina. Detta bör göras snarast och helst igår.

Kanske är man rädd för konsekvenserna för tyska medborgare, och besväret med att ersätta gasen samt dess politiska följder. Detta menar jag väger ändå lätt, mot de svårigheter som kriget leder till för ukrainska civila. Nord Stream 2 är lagd på is, men det har inte medfört en förändrad strategi för Ryssland. Det jag talar om nu, är Nord Stream 1 som ägs till hälften av ryska Gazprom, därutöver finns det tyska, holländska och franska ägare.

Ju längre kriget pågår desto svårare är det att få stopp. Ukraina verkar i nuläget stå ensamt i striden, fast hjälpinsatser sker , tack och lov. Situationen linar den kamp som fördes mot diktatorn Fransisco Franco i Spanien under 30-talet. Kampen slutade 1939 med Franco som segrare.

En eloge bör EU få, med tanke på den tuffa attityden mot oligarkerna. Flera lyxfartyg är beslagtagna, och övriga har sökt sig till hamnar utanför EU. Noteras också att Rysslands kreditvärdighet har sjunkit.

USA:s president Joe Biden drar sitt strå till stacken och förbjuder handel med ryska diamanter och rysk kaviar. För egen del funderar jag på om en anklagelse om folkmord bodeställas till den Internationella  domstolen i Haag.

Beklagansvärt är att svenska Vattenfall köper och säljer fortfarande rysk gas för miljardbelopp. Det är ju helägt av svenska staten, och ändå agerar man på detta sätt.

Något som också förvånar mig är att inte FN agerar kraftfullt, men kanske handlar det om att Ryssland är ständig medlem av säkerhetsrådet, och att alla i rådet har vetorätt. Så den vägen är inte framkomlig. En detalj; alla i rådet innehar kärnvapen. En lämplig klausul för framtiden; den medlem som för krig får ta en paus från mötena.

Dagens trista nyhet är enligt Jens Stoltenberg, att Ryssland kan sätta in ABC-stridsmedel.

Det dagsaktuella är frågan om Sverige bör söka ett Natomedlemsskap? För min del är jag för det, och anledningen är baltutlämningen 1945. Ett för den dåvarande regeringen moraliskt dilemma, som slutade med att man lämnade ut 160 baltiska medborgare som flytt till Sverige. Man gav sig enkelt för ett ryskt önskemål. Vi var neutrala i kriget,men hade vi förmåga att försvara våra värderingar och vår neutralitet?

Intressant är att techjättar som Google och Amazon planerar att lämna Ryssland. Konsekvensen skulle bli att molntjänster försvinner inom några månader.

För en schackspelare i ett trängt läge, kan anfall var bästa försvar.

Kanske borde Vladimir Putin, liksom kung Pyrrhus, efter annekteringen av Krim utropat: "En sådan seger till och jag är förlorad!" Måhända är Vladimir inte så bevandrad i grekiska gudasagor.

Varför Ryssland har anfallit Ukraina är, för oss västerlänningar, höljt i dunkel, men en gissning kan vara avundsjuka. Det har gått bra för Ukraina efter det demokratiskt genomförda presidentvalet. Så har ju Ukraina kanske Europas bästa jordar, och skördarna är goda. Hur som helst, mina tankar går till brodermordet i Gamla Testamentet, där Kain vredgas på sin broder Abel och till slut dödar honom. De närmare detaljerna hittar du i Genesis 4....

Naturligtvis behöver vi el. Mem, varifrån kommer den?

Ungefär 50%kommer från våra utbyggda vattenfall. Ungefär 30% från kärnkraftverk och resterande från vindkraft och oljekraftverk. Andelen kärnkraft har minskat som en följd av kärnkraftsomröstningen 1980. På senare tid har man satsat på vindkraft med klent resultat.

Bäst är vattenkraft ur miljösynpunkt, men den kan inte byggas ut mer. Det skulle vi kunna med kärnkraft, som ur miljösynpunkt har seglat upp som ett gott alternativ med tanke på den globala uppvärmningen. Problemet handlar till stor del om avfallet från reaktorerna. Hur tar vi då hand om kärnkraftsavfallet?

Jo, först kapslas avfallet in i metallbehållare som förvaras i vattenbassänger inne i kärnkraftverket. Härigenom undviker man radioaktiv strålning. Behållarna är initialt heta och behöver kylas. Efter ett års tid forslas de vidare till ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle.

Clab kallas mellanlagret för utbränt kärnbränsle. Det lagras i behållare som fortsatt kyls ned och sedan läggs i en bassäng med avjoniserat vatten. Behållarna håller en temperatur på cirka 200 grader. De förvaras i bassänger på 8 meters djup vilket räcker för att förhindra farlig strålning. För närvande lagras 7500 ton kärnbränsle på detta sätt. Maxkapaciteten är 11000 ton på Clab.

Under kärnbränslets aktiva period används det för att koka vatten. Vattenångan som bildas användes för att driva turbiner som producerar elektricitet. Endast 1/3 av kärnkraftsenergin omvandlas till elenergi, resten förloras i spillvärme. När kärnbränslet blir inaktivt kallas det avfall. Man funderar på att slutförvara detta.

Men, varför så bråttom. Vore det inte bra om man kunde använda dessa heta behållare på ett vettigt sätt?

Min poäng är att ta till vara den värme som alstra vid nedkylningen av det inkapslade restavfallet. Vid Ringhals har man låtit kylvattnet gå ut i havet. Havsvattnet utanför Ringhals är cirka 10 grader varmare än omgivande vatten. Redan på 70-talet undrade pålästa personer varför man inte anslöt kylvattnet från Ringhals till varmvattensystemet i Göteborg? Kanske handlade det om politikernas rädsla.

Nu efter 40 år med kärnkraft funderar jag på om politiker fortfarande är lika rädda? Reaktorernas vatten innehåller ingen radioaktivitet, vare sig i form av vattenånga eller kylvatten.

Hur hanterar vi då rädsla? Lämpligen medelst kunskap. Den som vet eller tror sig veta kan ta det lugnare. Den som tog det allra lugnast var och är Jesus. Till oss kristna sa han: "Stig upp och var inte rädda!" Mer om detta i Matteus 17...

Jo, visst är det roligt när saker och ting fungerar. Till exempel när jag gör en beställning på Bitcoin, och den levereras efter några minuter i min digitala plånbok. Så är det dock inte alltid.

Härförleden gjorde jag en beställning på datorn och efter några minuter kom följande meddelande upp: "För er säkerhetsskuld kommer beställningen att behandlas manuellt". Jaha, det är väl bara att finna sig i det, men hur länge behöver jag vänta, tänkte jag.

Efter några dagar pratade jag med hustrun och då visade det sig, att hon hade en väninna med liknande problem. Väninnnan hade svårigheter att föra över pengar från sin bank till en annan. Varför? Jo, hon ansågs vara för gammal.  

Att äldre blir missgynnade är i och för sig välkänt. Nu för tiden skryter ju affärer med, att de är kontantfria. Som om det skulle vara bra. Många äldre har inte vare sig mobil eller dator. Kanske de till och med är obekväma med betalkort.

Om det verkligen handlar om det, eller om det är någon annan orsak får väl framtiden utvisa. Kan det vara så, att man på bankernas sida tror att man som åldring skulle lättare bli utsatt för hot eller våld, och på så sätt medverka till, exempelvis penningtvätt? I så fall borde inte vi pensionärer betala priset utan brottslingen som ligger bakom. Hitintills har jag aldrig hört talas om , att en ekonomisk brottsling blir av med sin dator eller mobiltelefon. Nej, skärpning I som haven makten i edra händer!

Men, vem har makten? Är det inte vi som går till valurnorna? Fast valen är ju indirekta. Det hela blir krångligt när politiker vill representera sina väljare.

Har vi då någon chans att få vår röst hörd, eller åtminstone bli respekterade? Måhända är bönen det som står till buds. Bönen till den som har den verkliga makten. Mer därom i Johannes 14...

Nu är jag hemma efter en i mitt tycke givande Lördag i Göteborg.

Dagen började som vanligt med tidningsläsning. Jag läser ttela och hustrun läser GP. Efter sedvanlig frukost med café au lait tog vi tåget till västkustens metropol. För min del var målet Kompassen och min frisör. Lena försvann till Björkekärr och väninnan Birgit.

På tåget inträffade en lustig episod. Bredvid oss satt en invandrare som hälsade vänligt på oss. efter en stund frågade han på klingande svenska om han fick låna min telefon. jag var tveksam, men eftersom han ville ringa sin hustru och dessutom ville betala för samtalet så fick han det. Det fungerade väl och han avslutade efter en stund.  

Väl hos frisören fungerade det också bra. Jag fick hårtvätt, en god kopp kaffe med mjölk. David, som frisören heter, pratar gärna om ditten och datten, och är rolig att lyssna på. Höjdpunkten är förstås att betala klippningen med Bitcoin, och att det fungerar. Det är som att swisha, fast han får inte svenska kronor utan bråkdelar av Bitcoin.

Sedan var det dags för öl på irländska puben. Min vän Jan mötte upp, och han bjöd på Guiness IPA. Ölen smakade gott och stämningen var på topp. Vi pratade politik och lite av varje. Efter en stund bröt vi upp och fortsatte till Ånäsgrillen.

Ånäsgrillen är ett enkelt matställe vid Ånäsfältet. Den här dagen var det á la Carte och bordsservering. Efter att vi ätit hoppades jag att Jan skulle ge dricks, men det uteblev. Alltnog, vi fortsatte till vårt stamcafé, men si där var det stängt. I affären intill kunde vi handla kakor och choklad. Så gick vi vidare till Lefflersgatan,efter att ha passerat Viveca Lärn. 

Så voro vi åter på fort och ställe för fika och brandy. Återigen politiskt snack och det senaste om Corona och vaccinationer. Efter en stund blev det dags för räkningen. Idag blev den 160 kronor för min del. Jag förde över 0,00042681 BTC, och efter kanske 4 sekunder trillade summan in på Jans digitala plånbok. Så roligt!

Därefter ringde hustrun och vi bestämde möte på tåget, som rullar mot Trollhättan. Hon var nöjd med sin dag och jag med min. Vädret var denna dag sisådär, men vad gjorde det? Sista punkten för dagen var Hemköp, innan vi tog hissen upp till våningen.

Tja, vad mer att säga? Frågan om att tjäna två herrar? Mer om det i Matteus 6...

Det lackar mot jul! Ja, så är det.Traditionen hålls vid liv tack  vare kyrkor och krämare. För vår egen del börjar vi med julkorten redan idag. Varje dag brinner adventsljusen. Så har vi börjat se på adventskalendern i SVT1. Barnbarnen har hört av sig med sina önskelistor. Trevlig bild har jag fått på Whats App. Men, vad är Uggs?  

Så blir det väl Kinna som vanligt på julen hos svägerskan och svågern + yngre släktingar. Och, sonen har yrkat på att komma på besök till oss i Trollhättan med sin familj. Detta blir på någon av mellandagarna. Då blir det kanske hästspelet Star Stable, som jag pysslar med mest för lilla Almas skull. Så får vi möjligen besök av tomten, om han nu orkar.

Kanske Alma får en ukulele. Det har hon ingen aning om. Tillsammans med Milly tänkte jag mig "Barnens bästa bibel".  Så kan dom läsa ett kapitel för mig var vecka . Förhoppningsvis!

Min egen present har jag redan fått. Allhelgonahelgen i Köpenhamn med besök på Tivoli. Så har jag lyckats med att förstå och kunna betala med Apple Pay. En rolig bonus.

För övrigt är det snö. Men, för tidigt för att vara julesnö. Uppiggande har också varit ett besök på Buddys med hamburgare, och mycket dryck samt Shuffel Board. Magen var inte så glad, upptäckte jag på natten. Men, jag kompenserade det med gymmet på Älvhögsborg dagen efter. En idog PT var där och livade upp stämningen.

God advent till er alla!

Ja, nu är jag på gång igen, med mina klagomål. Den här gången handlar det om en ledig Fredag och vad jag gjorde då.

Jo jag ringde runt till mina vänner i hopp om att någon ville häng med ut och ta en öl eller äta på någon restaurant. Därav blev intet. Ingen nappade, inte ens Jonas och ett erbjudande om att gå på gym. Då prövade jag med att cykla till Friskis och Svettis och deras baspass klockan 14. Jodå, cykeln fungerade och jag kom ända till Scandic Swania där det blev stopp p.g.a punktering. Nåväl pengar finnes och så även cykelreparatör, så jag lämnade in cykeln.

Jag gick hem och funderade på att gå till Nordic Wellness där jag har en kupong i idrottsrabattens häfte. Texten lyder: "En veckas gratis provträning. Gäller en gång per person och år. Lokala avvikelser kan förekomma."

Det passade mig som hand i handske. Så jag tog mig dit. Träningsstudion ligger centralt i Trollhättan. Väl där fick jag vänta en bra stund innan jag blev expedierad. Så uppenbarade sig en glad tjej, och jag framförde mitt önskemål och visade kupongen. Då visade hon mig ett medlemskort à 100 kronor för att kunna släppa in mig. Motiveringen var att det var hennes chefer som bestämt detta. Jag böjde mig ner, och plockade upp min träningsväska, och lämnade lokalen.

I och för sig hade det ju varit lätt, att acceptera och få springa på löpbandet som jag längtade efter, men jag upplevde mig som lurad och moraliskt utnyttjad. Troligen var det inget misstag från annonsörens sida med tanke på texten "Lokala avvikelser kan förekomma."

Har jag själv svikit någon? Tyvärr, när jag tänker efter, så är det så, smärtsamt nog.

Den ende som jag känner till som inte har svikit någon är förstås Jesus, inte ens då en av hans lärjungar ville få honom att avstå från sin uppgift. Detaljerna kan du läsa om i Markus 8. God läsning...