Projekt Sahara eller Mission Impossible? Ja, jag vet inte vilket som är mest korrekt.

Hur som helst så handlar det om koldioxid, och de dystra prognoser som vi får höra om. Den utlösande faktorn till, att jag skriver det här, är den brasilianske presidentens utspel om, att bränna eller hugga ned regnskog till en yta motsvarande Västra Götaland. Vilket koldioxidutsläpp blir inte det?

För den oinvigde handlar det om fotosyntesen; att växter och träd tar upp koldioxid och i närvaro av solljus och vatten producerar syre under växtfasen. När de dör eller bränns upp sker motsatsen. Allt i en naturlig balans.

Balansen har vi rubbat genom vår konsumtion, under kanske 100 år, genom förbränning av fossila bränslen. Hur skall vi då reparera detta?

Lovvärda försök görs via elbilar och elcyklar och mer kollektivt åkande med tåg. Bensin och dieselmotorer har också blivit bränslesnålare. Men, räcker det?

Jag tror att vi får studera Sahara, världens största öken. Sahara har inte alltid varit en öken, utan för 2000 år sedan var den täckt av skog. Grundvatten lär också finnas där, och så har vi Nilen som ter sig som en outnyttjad resurs i sammanhanget. Så behövs det förstås också arbetskraft och inte minst en politisk vilja. Språksvårigheterna icke att förringa med de arabisktalande länderna i nordafrika.

Men, koldioxidhalten i vår atmosfär torde drastiskt minska om det gick att genomföra...